Ryafäll
Inför lajvet "Spirans Gunst - Kastaria 2004" , som sträckte sig från torsdag till söndag en sommarhelg, tänkte jag att nu attans ska jag väva något som gör att jag inte fryser! Och något skulle jag ju göra av alla efsingar, som jag förstås hade sparat under åren.
Varpen var ett tjockt, ljuvligt ullgarn som jag solvade till en korndräll. Inslaget mellan knutarna var i samma garn.
Den blev precis så varm och underbar som jag tänkt mig!
En sådan här väv blir också en sorts minnesväv. De bruna garnerna är från växtfärgningskursen på Wik, färgat med stenlav. Lite högre upp krapprot och lökskal, orangerött, efsingar från en pläd jag vävde till mina föräldrar. De ljusare färgerna är experiment med lindlöv, färgade här hemma i köket, och lite fler rester från kursen på Wik, garn färgat med kottar. Partiet med rosa och blått är från min purpursnäckväv, den första jag satte upp på tioveckorskursen på Wik 2001 då jag färgade varpgarnet med koschenill och indigo.
Här syns knutraderna på baksidan, vilket jag tycker blev jättefint!
